
En mäklare som känner till en hotbild mot en bostadsadress kan behöva berätta om den för spekulanter. Det säger Niclas Ernebratt, jurist på Fastighetsmäklarinspektionen (FMI), till Dagens Nyheter den 18 november. Enligt honom beror det på omständigheterna i den enskilda affären. Mäklaren har ingen generell skyldighet att utreda om säljaren har begått brott.
Frågan aktualiserades av en lägenhetsaffär i början av 2022. Enligt DN köpte en man då en lägenhet av gängledaren Ismail Abdo. Abdo hade lämnat Sverige året innan men var fortfarande folkbokförd på adressen. Köparen har berättat för DN att han inte visste vem Abdo var. Affären gick genom en mäklare, utan direktkontakt mellan köpare och säljare. Hotbilden blev så allvarlig att köparen tvingades lämna sitt hem och skaffa skyddade personuppgifter.
Ernebratt pekar på att upplysningsplikten inte stannar vid bostadens skick. Den kan också omfatta andra uppgifter som har betydelse för köpet, däribland en risk för den som ska bo på adressen. Vad mäklaren i just den här affären visste vid försäljningen är oklart. FMI:s disciplinnämnd har enligt Ernebratt inte prövat frågan om en hotbild mot en adress, men en anmälan om ett liknande fall skulle kunna leda till en prövning.
Källor
- Dagens Nyheter · Källdatum: 2026-11-18
Oberoende redaktionellt innehåll. WUA är inte anslutet till något politiskt parti. 2026-11-18