Den nya konsumentkreditlagen träder i kraft den 20 november. Enligt Dagens Nyheter omfattas då bland annat räntefria krediter från tredje part, som fakturaköp via Klarna och liknande tjänster, av skärpta kreditprövningar.
DN rapporterar att Klarna ber kunder att fylla i uppgifter om bland annat årsinkomst, antal barn, anställningsform och boendesituation. Anna Lindström, jurist på Konsumentverket, säger till TT att kreditgivare ska hämta in fler slags uppgifter och göra en mer grundlig bedömning av kundens återbetalningsförmåga.
För den som handlar blir följden konkret. Den som avstår från att lämna efterfrågade uppgifter kan nekas fakturaköp. Kortbetalning är fortfarande ett alternativ när det finns täckning på kontot. Vid kassan blir skillnaden därmed tydligare mellan att betala direkt och att få kredit för att betala senare.
Det är en rimlig förändring. Räntefritt är inte riskfritt när betalningen skjuts upp, och fakturabetalning bör inte behandlas som en friktionsfri knapp skild från annan kreditgivning. Svensk Handel välkomnar lagens inriktning, men pekar på att det fortfarande är oklart när handelsföretag ska räknas som kreditförmedlare.
Skärpningen innebär samtidigt inte att varje litet vardagsköp ska granskas på samma sätt. Lindström säger att prövningen inte får vara oproportionerlig i förhållande till krediten, löptiden eller beloppet. Återkommande dagligvaruköp hos samma kreditgivare kan därför bedömas annorlunda.
Den avvägningen är avgörande. Starkare prövningar kan motverka krediter som kunden saknar möjlighet att återbetala. När företag ber om fler privata uppgifter bör de också förklara varför uppgifterna behövs och hur kontrollen står i proportion till köpet.
Källor
- Dagens Nyheter · Källdatum: 2026-11-15
Oberoende redaktionellt innehåll. WUA är inte anslutet till något politiskt parti. 2026-11-15