Det nya OB-avtalet för privat vård och omsorg har blivit en konkret lönefråga före det ens har börjat gälla. När ersättningen från den 1 januari kopplas till grundlönen riskerar lägre avlönade sjuksköterskor att förlora pengar på arbetspass som ofta är svårast att bemanna. Vårdförbundet bör därför lägga mindre vikt vid den långsiktiga löneutvecklingen och snarast redovisa hur övergången ska skyddas.
DN rapporterar att avtalet mellan Vårdförbundet och Almega Vårdföretagarna omfattar 7 000 anställda i privat vård och omsorg. Tidigare fasta OB-belopp ersätts av en modell som följer lönen. För en person med 30 000 kronor i månadslön uppges ersättningen för arbete under storhelg falla från 128,15 till 75 kronor i timmen.
DN återger också en sjuksköterska som uppskattar sitt tapp till 3 500 kronor i månaden och en annan som räknar med 500 kronor mindre. Det är individuella beräkningar, inte ett genomsnitt för hela avtalsområdet, men de visar varför förändringen inte kan beskrivas enbart som ett framtida lyft.
Almega Vårdföretagarna säger till DN att modellen var tänkt att vara kostnadsneutral och bygger på antagandet om fortsatt stark löneutveckling för sjuksköterskor. Organisationen uppskattar att ungefär hälften får lägre ersättning på kort sikt och hälften högre. Det är ett relevant motargument: en löneanknuten modell kan gynna den som når högre lönenivåer. Men en framtida löneutveckling betalar inte bort ett inkomstbortfall när avtalet träder i kraft.
Vårdförbundets ordförande Sophia Godau säger till DN att förbundet inte fångade de orimliga konsekvenserna för många medlemmar tillräckligt och att man söker en bättre lösning. Avtalet gäller fortfarande från 1 januari. Därför är nästa rimliga steg inte fler allmänna försäkringar, utan öppna beräkningar per lönenivå, besked om eventuellt övergångsskydd och en konkret lösning före årsskiftet.
Källa: DN, 14 november 2026.
Källor
- Dagens Nyheter · Källdatum: 2026-11-14
Oberoende redaktionellt innehåll. WUA är inte anslutet till något politiskt parti. 2026-11-14