Alex Karps köp av skog i Härjedalen har fått klartecken från länsstyrelsen och ingen prövning av ISP som utländsk direktinvestering. Det förklarar varför affären kunde gå vidare, men det löser inte de lokala frågor som köpet har väckt.
SVT rapporterar att affären gjordes mellan två bolag. Länsstyrelsen prövade därför köpet enligt jordförvärvslagen och gav klartecken. Samma källa uppger att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, bedömde att köpet inte skulle påverka Sveriges säkerhet negativt. Myndigheten inledde därför ingen granskning inom ramen för reglerna om utländska direktinvesteringar.
De två bedömningarna är viktiga, men de har också tydliga gränser. Den första gäller den juridiska ramen för markförvärvet. Den andra gäller säkerhetsrisker. Av SVT:s material framgår däremot inte myndigheternas fullständiga motiveringar, någon plan för skogsförvaltningen eller hur frågor om lokal tillgång och befintliga rättigheter ska hanteras framöver.
Det är där den fortsatta debatten bör ligga. Köpet har väckt starka reaktioner, och ett upprop mot affären har enligt SVT fått över 30 000 namn. Samtidigt varnar SLU-professorn Vilis Brukas för att automatiskt behandla utländskt skogsägande som ett problem. Han pekar på att svenska bolag själva äger stora skogsarealer utomlands, särskilt i Baltikum.
Den invändningen är relevant. Ett pass är ett svagt mått på om skogsägande fungerar väl eller dåligt. Men den innebär inte att alla följdfrågor försvinner när en affär godkänns. Den rimliga prövningen gäller i stället hur marken ska förvaltas och vilka praktiska villkor som ska gälla för dem som berörs. Myndigheternas besked avgränsar vad de har prövat; de ersätter inte en konkret diskussion om konsekvenserna i Härjedalen.
Källor
- SVT Nyheter · Källdatum: 2026-11-09
Oberoende redaktionellt innehåll. WUA är inte anslutet till något politiskt parti. 2026-11-09