Attunda tingsrätt prövar nu två sammanlänkade våldsspår i Knivsta: den påstått rasistiska misshandeln av en kvinna med slöja och de senare påstådda dödshoten mot två av de misstänkta pojkarna. Det viktiga i målet är att inget av spåren får användas för att ursäkta det andra.
DN rapporterar att fyra tonårspojkar misstänks ha angripit en kvinna i 35-årsåldern på väg hem från arbetet. Enligt utredningen bar hon hijab och åklagarsidan driver att misshandeln hade ett rasistiskt motiv. Materialet beskriver också hur pojkarna enligt utredningen ska ha följt kvinnan och hur hon senare behövde hjälp av en väninna.
Tre dagar senare tog händelseförloppet, enligt åklagaren, en ny riktning. En 17-åring, som själv misstänks ha deltagit i misshandeln, ska ha lockat två medåtalade till en plats där de konfronterades av andra ungdomar. Åklagaren gör gällande att de tvingades ned på knä, avkrävdes en ursäkt och hotades till livet. Två pojkar misstänks för den senare händelsen, medan 17-åringen står åtalad i båda delarna av målet.
Sambandet mellan händelserna gör inte rättsfrågan enklare, men det gör den tydligare. Om åklagarens uppgifter håller kan en misstänkt rasistisk attack följas av ett eget allvarligt vålds- och hotbrott. Att angripa en kvinna för hennes hijab kan inte relativiseras genom att misstänkta gärningspersoner senare utsätts för hot. På samma sätt kan avsky för den första misstanken inte ge någon rätt att ordna fram en egen bestraffning.
Alla tilltalade nekar till brott, enligt DN. Dom ska meddelas senare. Rätten behöver därför pröva varje påstående, varje persons roll och bevisningen för de två händelserna var för sig. Det är just den uppdelningen som hindrar både rasistiskt våld och vedergällning från att bli en berättelse där det ena suddar ut det andra.
Källor
- Dagens Nyheter · Källdatum: 2026-11-12
Oberoende redaktionellt innehåll. WUA är inte anslutet till något politiskt parti. 2026-11-12